Som en stå-upp-föreställning om öl

Robert Lagerström
- fre, 2016-04-08 23:54

Nästan alla som talar inför en publik på drygt 80 personer använder mikrofon. Så inte Eddie Szweda. Amerikanen har en mer än genomträngande röst och det är inte någon i Hakets källarlokal som kan undgå att höra honom.

Han äger danska Midtfyns Bryghus och är en smärt och energisk 56-åring med runda tunnbågade glasögon och ett grått hårsvall. Han är knappt stilla en sekund, sprudlar av energi och ger en två och en halv timmar lång provning som mest påminner om en stå-upp-föreställning.

- Varför jag flyttade från New York till Danmark? För vädret, skatterna och priset på bilar förstås, ironiserar Eddie vars egentliga anledning var kärleken.

Trots att han gör uppemot 170 provningar per år verkar han ha roligt. Så pass kul att eftermiddagens sex olika öl spontant ökades till hela nio stycken, nästan alla tunga pjäser på drygt nio procent.

Bryggeriet finns utanför Odense på Fyn och övertogs av Eddie för tio år sedan. Där producerades i fjol drygt 260 000 liter öl, enbart överjästa sorter - från ale och stout till porter och barley wine.

- Man kan äta lyckopiller. De funkar. Och man kan dricka mörkt starkt öl. Det funkar också. Om man gör båda är det toppen, raljerar amerikanen om hur man klarar den tuffa nordiska vintern.

Han är charmig och bjuder på sig själv. Berättar att han var deprimerad under sina två första år i Danmark men gör ett tvärt kast och drar några under-bältet-skämt. Sådan humor blir det för övrigt mycket av och publiken vrider sig av skratt.

Han talar förstås även om sina öl och berättar bland annat om hur han fick ändra receptet för Rough Snuff, en belgisk brygd med sju sorters rostad malt, lakritssnus och tång. EU godkände inte tobak i livsmedel så snuset fick ersättas med lakrits.

Under den sista bensträckarpausen omringas Eddie av ett gäng damer. De fnittrar, vill bli plåtade tillsammans med honom och amerikanen ställer villigt upp.

Snart står han åter i rampljuset. Pratar om blindskrift, som Midtfyns Bryghus var först i världen med att ha på etiketterna. Beskriver de blinda människor han träffat som oerhört positiva, men kan förstås inte låta bli att skämta om dem heller:

- Hur vet en blind fallskärmshoppare när han är på väg att störta mot marken?

- Jo, när kopplet till ledarhunden börjar slacka.