Högre alkoholskatt eller mer smuggel?

( )

Jag hittade följande blogg om skatt på alkohol kontra smuggling:

Högre alkoholskatt eller mer smuggel?

Det är en intressant inlaga i ett alltid lika aktuellt ämne!

Om man befinner sig i Nordtyskland med bil är det ett nöje att botanisera i en Getränkemarkt bland intressanta tyska flasköl från lokala bryggerier. Har man plats kvar i baggageutrymmet, så lastar man gärna in en back med blandade kvalitetsöl för trevliga provningar i goda vänner lag. Så långt är allt väl.

Men, att överlasta bilen med svensk blasköl är ett osunt beteende. Dricker man själv så mycket alkoholvatten borde man tas in för service, och säljer man det vidare borde man buras in på äkta vatten och (ojäst) bröd.

Ur miljösynpunkt är det dårskap att transportera runt varor på detta sätt. Att det sedan är möjligt att exportera burkar från gränsbutiker utan att betala pantavgifter är ytterligare ett sätt att snedvrida prissättningen. Många av dessa burkar hamnar sedan under parkbänkar och i buskage.

Transporter av öl från producent/grossist till butik är trots allt ganska effektivt ur miljösynvinkel. Det är det sista ledet från butiken till hemmet som orsakar den stora klimatpåverkan.

Grundproblemet är förstås att många ser öl som ett lättillgängligt berusningsmedel utan gastronomiskt värde. ”Billig” öl är även i Sverige för billig, medan kvalitetsöl upplevs som dyr. Dricker man ett öl för 30 kr (butikspris) är man en knäppskalle, men dricker man ett vin för 120 kr är man en vinkännare.

Mervärdeskatten gör att dyra produkter blir ännu dyrare. Folköl beskattas med 12 % moms, medan starköl beskattas med 25 % moms. Detta leder till att välgjorda starköl blir ännu dyrare än de skulle behöva vara. Lär sig konsumenterna att dricka bättre öl, så dricker de också förnuftigare.

Sänk momsen för starköl till samma nivå som för andra livsmedel, och se på skatterna ur ett helhetsperspektiv. Samma moms borde gälla för svagöl som för starköl – liksom för lättmjölk som för starkmjölk.

Många drycker är lättdruckna i förhållande till sitt innehåll och resultatet blir stor risk för överkonsumtion. Detta gäller både söta drycker med mycket socker, och förrädiska alkoholdrycker. En del drycker innehåller naturliga smaker som bromsar intagandet – detta gäller exempelvis suröl, rököl och kraftigt humlebesk öl. Naturlig torr cider och kraftiga röda viner kan vara sträva, och också göra motstånd.

Tyvärr så satsar många producenter på alkoläsk, stark öl utan märkbar beska, och onaturligt producerat s.k. cider. Svårdrucken starksprit tillsätts smak i baren (och konstgjord färg) för att lockas ner i struparna. En ungdomsgeneration som är uppväxt med stora flaskor av färgat sockervatten hoppar lätt på alkoholdrycker med samma profil (utan att ha kontroll på den förrädiska alkoholen).

Låt öl smaka öl, ha karaktär och beska (inget av detta kommer gratis). Om den stora trösten slår till – gör som med gott vinskick – varva med en klunk (kran)vatten emellanåt.

Svenskt ”ölvatten” blir tyvärr inte smakfullare av en sjörullning till och från Tyskland. Många producenter ser bara till sina vinstmarginaler och lanserar drycker som borde nå slutdestinationen utan att ha passerat genom levande varelser. De exporterar gladeligen i stora volymer till ”törstande tyskar” och klagar sedan på skatterna i Svedala. Har de inte redan sålt tillräckligt mycket? De oroar sig för ”oskattade” varor, men är kanske mest oroade över att främmande (bättre) produkter skall ta marknadsandelar i Svrige.

Öl skall vara sval, smakrik och rimligt prissatt – därför att den är värd det.